Från en kär hobby till ett yrke

Börknäs gård är en ekologisk fårgård som grundades 2016. Gårdens ägaren Edvard Krooks började odla på gården år 2010 och ägandet övergick till honom vid årsskiftet 2020/2021.

De första fåren kom till gården år 2014, då var det mer av en hobby. De nationella fårdagarna i Kalajoki år 2016 inspirerade till att omvärdera gårdens framtid. Det nya fårhuset som blev klart år 2022 har möjliggjort en ökningen av antalet får. För närvarande finns det cirka 150 tackor på gården.

Edvard arbetar även utanför gården som utbildare och sonen Jacob Krooks är också med i det dagliga arbetet. Vid behov får de hjälp av den äldre generationen och andra familjemedlemmar.

Uppväxten på gården och arbetet där har alltid varit en del av husbondens liv. Drömmen om att leva ”med naturen” istället för bara ett kontorsarbete har blivit möjlig tack vare fåren.

Under somrarna betar gårdens tackor på naturbeten. Målet är att öka antalet traditionella vårdbiotoper för att kunna producera naturbeteskött till kunderna. Man vill uppmuntra människor att konsumera ansvarsfullt och äta högkvalitativt kött.

Naturskydd och bevarande av biodiversitet/ Målet är 100 % självförsörjning

Kaj och Gun-Sofi som idag driver Sjögårds Lamm är gårdens nionde generation. Tidigare odlade man bara spannmål på gården och en liten besättning får kom till gården 2011 för att vårda restaurerade naturbete. På 1950-talet fanns det kor på gården och fåren kom nu för att hålla gamla kobeten öppna.

Gården övergick till ekologisk produktion år 2017 och samtidigt som verksamheten utvidgades. För tillfället har gården 130 tackor. Gården har som mål att producera allt foder själv och på så vis vara helt självförsörjande.

Sjögårds alla får betar, tackorna på naturliga betesmarker och lammen på odlade vallbeten. Gården fokuserar särskilt på bevarande av biodiversitet och naturskydd. En del av det här arbetet är avel av finsk lantras. 

På gården producerar man fårprodukter med hjälpa av en av våra lantraser och på samma gång fungerar den som en levande genbank. Lantraserna har anpassat sig till områdets miljö och är en av många arter som är utrotningshotade i och med att man i intensiv produktion övergått till mer avlade hybrider och importerade raser.

Resultat med rotationsbete och mångsidiga vallblandningar

Norrbacks gård är belägen i Närpes och drivs sedan 2021 av syskonen Josefin Norrback (agronom) och Dennis Norrback (ekonomie magister). På gården har det funnits får ända sedan 1980-talet. På den tiden var gårdens huvudproduktion mjölkkor och mjölkproduktion men år 2004 ändrade man om till fårproduktion. Gårdens åkrar har sedan slutet på 1990-talet varit i ekologisk produktion och nuförtiden är även djuren ekologiskt certifierade.

På gården föder man upp får av köttras, så som texel och dorset samt olika korsningar. Förutom att bete är en del av kraven i ekologisk produktion är det en sak som ligger företagarna varmt om hjärtat. Man satsar tid och ekonomiska resurser på att få ett bra bete, det gjorda arbetet har gett positiva avtryck i kvaliteten på produktion.

Gårdens tackor betar på sommaren på naturbeten medan lammen betar på vallbeten. Gården använder sig av rotationsbete och mångsidiga vallfröblandningar, som är känt från kolinlagrande odlingssystem. Tränade vallhundar hjälper till vid flyttning mellan beten och skötsel av djuren.

Getmjölk till den växande efterfrågan

Halmela getgård drivs av Jonna och Eero Ukkola i Loppi. Deras getgård är den näst största i Finland. För tillfället mjölkas cirka 360 getter och det totala antalet getter på gården är 600 individer. Juustoportti förädlar mjölken från gården till ost.

Under lång tid fokuserade Halmela gård på ekologisk växtodling. I och med generationsskiftet övervägde företagarparet först att bygga en ladugård för mjölkkor, men efter beräkningar ändrade de sina planer. Samtidigt ökade efterfrågan på getmjölk i Finland och de bestämde sig för att prova på ett liv med getter.

År 2019 började de mjölka cirka hundra getter och idag mjölkas cirka 360 getter. Gården har investerat i en karusellmjölkningsstation för getter och utfodring sköts med ett fullfodervagn. I fodret blandas ensilage, spannmål, ärter och mineraler. Dessutom finns alltid vatten och saltsten tillgängligt.

Förutom getmjölk producerar Halmela gården också getkött. Gården har aktivt varit med och utvecklat getköttsmarknaden tillsammans med Fårandelslaget.

Trygg, hälsosam och produktiv livscykel för fåren

På Nihtilä gård i Kärkölä i Salpausselkäs åslandskap har marken odlats sedan 1500-talet. Med generationsskiftet övergick gården till veterinären Nina Nihtilä år 2021.

På gården producerar jag bland annat maltkorn, brödvete, foderärter och fodervall. Dessutom har gården ekonomiskog, mångfaldsåkrar, skyddszoner och frivilligt skyddade naturskyddsområden. I fårproduktionen satsar jag på kvalitativ produktion av lammkött med treraskorsningar.

För närvarande används som modersras texel, rygja och deras korsningar med gotlandsfår, som faderras används texel och dorper. I avelsarbetet satsar jag på en hållbar, medelstor tacka med god mjölkproduktion och som är bra på att utnyttja foder och har bra modersegenskaper.

Heterosiseffekten maximeras genom tillräckligt varierande rasval men jag ser också till att flockens allmänna utseende är enhetligt för att förenkla utfodring och gruppering.

Djuren hör till produktionsövervakningen och jag gör mycket planerat förebyggande arbete för att säkerställa fårens goda hälsa. Min gård har också samarbete med Helsingfors universitets djursjukhus, vilket innebär att veterinärstuderande får bekanta sig med fåren och fårveterinärmedicin.

Lammen betar på klövervallar och återvänder inte till redan betade områden under sommaren. Jag försöker planera tidpunkten för lamningen så att jag avvänjer lammen före betessäsongen, vilket minimerar parasittrycket på betet.

Jag strävar efter att få slaktklara lamm direkt från betet mitt på sommaren vid cirka 4,5 månaders ålder. På betet ges inget kraftfoder, utan en mångfald av olika växter genom andelslagets egna vallfröblandning, rena betesmarker och korsningsstrykan hos köttlamm garanterar en god tillväxt.

Tackorna och avelsbaggarna sköter om naturvårdsvallar och skyddsområden samt i liten skala landskapsvård. Bordercollierna hjälper till vid flyttning av djuren mellan olika beten och i arbetet under stallsäsongen.

Utöver gårdsarbetet arbetar jag som veterinär för Lammasmaailma Oy:s kvalitetssäkringsprogram Lammhälsa2020, där jag utför hälsovård och rådgivning för får. Dessutom arbetar jag ibland som granskningsveterinär vid Finlands största fårslakteri Vainio och så skall jag påbörja en doktorsavhandling om hur fårens renhet påverkar köttets kvalitet och säkerhet.